Museet med tomt från ovan. Gavleån skymtar till höger.

Utanför museet – byggnad och tomt

Välkommen till Länsmuseet Gävleborg. Här berättar vi vad du kan se och göra utanför museet – på museets tomt. Vi berättar om museibyggnaden och vad du kan se på fasaden.
Länsmuseet. Byggnaden och tomten.

Museets historia

Länsmuseet Gävleborg öppnades 1940 och hette då Gävle Museum. Det kom till genom en donation från Antonie Rettig, som testamenterade en del av tillgångarna efter sig och maken John Rettig, till ett museum.

Sven Wranér var stadsarkitekt i Gävle 1933–1959 och har ritat museibyggnaden.

Länsmuseet ligger nära den tidigare hamnen, där stora segelfartyg låg i väntan på sina resor ut i världen. På läns­museets tomt fanns tidigare en segelduksfabrik. Snett över ån låg förr Norra Varvet.

I oktober 1938 lades den första grundstenen. Byggandet gick snabbt och i april 1939 hade man taklagsfest. Att andra världskriget bröt ut tycks inte ha påverkat bygget.

Philibert Humbla blir museets förste chef och han har mycket att stå i. Så här skriver han: ”Man är museiman sju dagar i veckan, fältarbetare sju dagar i veckan, konsulent åt hembygdsföreningen sju dagar i veckan och vaktmästare sex dagar i veckan, så veckan borde ha tjugosju dagar.” 
Mer om museets historia »​
Museibyggnaden från tiden för bygget.

Lokes straff

Skulptur i brons, tillverkad 1908
Konstnär: Ida Matton (1863–1940)

Lokes muskler är spända och svällande, han tar spjärn så tårna gör gropar i stenen, och han vrider sin blick i skräck mot den hotande ormen. Hela kroppen tycks värja sig mot ormens gift. Den obekväma ställningen visar hur smärtan redan vrider sig inne i Lokes kropp.

Loke är en central gestalt i nordisk mytologi. Han lurar den godsinte Balder i döden. Hans straff blev att vara bunden i en grotta med ormens etter ständigt droppande över sig. Motivet var omtyckt under 1800-talet, och Ida Matton tog under sin tid i Paris till sig den franska symbolismens starka känslouttryck. Konstnären som växte upp i Gävle har många av sina verk placerade i staden. Bland annat Gustav Vasa i Kvarnparken och Karolina Själander i Rådhusesplanaden. 

Skulpturen Lokes straff finns även i vit marmor, placerad utanför Stockholms stadshus i en grotta som vetter ner mot vattnet. Den beställdes av Stadshusets arkitekt Ragnar Östberg och är daterad 1923.

Gåva av Emil A Matton 1938. En tidigare skiss gjordes 1898, och ett par skisser i terrakotta finns i museets samlingar.
Mer om Ida Matton hittar du på DigitaltMuseum »
Lokes straff. Staty framför museet.

Laglig graffitivägg

Varje sommar sätter vi upp en laglig graffitivägg på museets tomt. Alla är välkomna att måla på den – ta med egen färg.
#graffitiartgavleborg
Mer om museets Graffitivägg »
Länsmuseets lagliga graffitivägg utanför museet.

Odla i pallkrage

Under sommarsäsong upplåter vi en del av museitomten till odling i pallkragar  Odlingarna blir en välbesökt prunkande oas mitt i stan.
Mer om att odla i pallkrage på museets tomt »
Titta gärna in på Facebookgruppen Odla med Länsmuseet Gävleborg » 
Många pallkragar med prunkande odling. Utanför museet.

Milstolpe

Utanför museets östra flygel finns en milstolpe från 1781. Den är hitflyttad från området kring Axmar bruk och visade där avståndet till bruket, som vid tiden var i David Schinkels ägo.
En milstolpe i ett stenröse utanför museet.

Äppelträden

Museitomtens tre äppelträd är skänkta av förre landsantikvarien Ingemar Svensson. Träden är ättlingar till det träd som Olof Ek i Nansta, Forsa socken fick premie för av Hushållningssällskapet 1851.

Tre äppelträd på museets tomt.

Lek och spelåda

Utanför museets östra flygel finns en låda med spel och annat kul som passar utomhus. Låna gärna! Här finns bland annat hopprep, twistband, boule och kubb.
En grön låda vid museet vägg. Det står Lek och spellåda i glada färger.

Lekparken

Visst vore det jättebra med en lekpark här på museets tomt? Det finns gott om plats och många idéer. Planeringsarbetet är i full gång.
Mer om planerna för lekparken »​
Glad pojke framför museet.

Balkongräcken

Konstnär: Sven Wranér (1894–1965)

I Sven Wranérs smidda balkongräcke ovanför entrén syns ett G för Gävle stad, omgärdat av stiliserade fiskar och segelfartyg. I räcket ovanför västra flygelns dörr, den tidigare intendentbostaden, syns båtar, vågor och fåglar. 

Sven Wranér var stadsarkitekt i Gävle 1933–1959 och har ritat länsmuseets byggnad som invigdes 1940.
Museets två balkongräcken.

Mönstermurning i fasad

På östra flygelns gavel, strax under neonskylten, finns en mönstermurning i teglet. Den föreställer en murare och är gjorde efter en målning på pergament i 1487 års skråordning, ”Thord Muramester nu odlerman”.
Mönster i fasadens murning i form av en murare.

Neonskylt

Skylten sattes upp på fasaden 3 maj 2006 och ersatte då en skylt där det stod Gävle Museum. "Den här ska lysa som en ledstjärna när man kommer från järnvägen".  Tillverkaren, PK Noeon, spådde då en renässans för neonskyltar.

Neonskyltar – lysande kulturhistoria
Byggnadsantikvarie Daniel Olsson
Vid mitten av 1900-talet skulle varje företag med självaktning ha sitt namn upplyst med neonbokstäver på fasaden, så även i Edsbyn. Att beställa en specialtillverkad neonskylt innebar en stor investering för den enskilde företagaren, vilket gör att skyltarna ger en bild av den framtidsoptimism som rådde vid denna tid i Sverige.

Sedan neonskyltarnas storhetstid på 1950-talet har många skyltar försvunnit, men ännu finns ett antal kvar i länet som därigenom utgör en del av vår moderna kulturhistoria.
Se dig om i Gävle centrum efter lysande gula lejon, kringlor, biografentréer och alla vanliga textskyltar som lyser upp vår vardag.
Neonskylt i rött på museets fasad.

Snöfrid

Konstnär: Stig Blomberg (1901–1970)

I reliefen ovanför museets entré sitter en pojke vid rodret i en båt. Längst fram i fören står en huldra med utbredda armar, stort utslaget hår och fladdrande mantel. Pojken ser på huldran, men huldran ser framåt. Hon visar pojken vägen undan livets faror. Men det är han själv som sitter vid rodret.

När keramikföretaget Bo Fajans i Gävle fyllde 75 år 1949 anlitades Stig Blomberg som formgivare. Viktor Rydbergs dikt Snöfrid ligger till grund för konstnärens motivval. Stig Blombergs första idéskisser till Snöfrid, i färgad gips, finns i muséets samlingar. Signerad ”Stig Blomberg, skiss till Gefle museum 1939”.
Relief i grått ovanför museets entré.

Apeiron

Skulptur i rostfritt stål, 2001
Konstnär: Hans Limbus (1944– )

Konstnären Hans Tjörneryd är från Gävle och heter numera Hans Limbus. Apeiron är 230 cm hög och inköptes från konstnären och placerades med denne som rådgivare utanför museet.

Skulpturen är en variant av hans space sticks som han arbetade med under lång tid. Idén om space sticks går tillbaka på schamanistisk tro och på den tyke konstnären Joseph Beuys arbeten i samma anda. Limbus space sticks knyter samman jord och luft och markerar samtidigt en plats som Limbus undersökt och arbetat med. Tidigare har konstnären arbetat med space sticks av trä som han målat i skarpa färger. Här har han använt putsat stål som ger en spegeleffekt så att det ser ut som det uppstår en glipa i en annan dimension. Limbus har placerat liknande verk på andra platser och tillsammans är det tänkt att de skall kommunicera med varandra.
En skulptur av rostfritt stål på museets tomt.

Pehr Murén

Skulptur, 1951
Konstnär: Nils Möllerberg (1892–1954)

Iklädd bonjour, en dräkt för förmiddagsvisiter, poserar Pehr Murén med hög hatt och käpp. Han står elegant med ena foten en aning lyft och blicken fäst i fjärran. Skulpturen visar en framgångsrik man som hade ett stort inflytande som industriman och donator, och som politiker både i Gävle och i Sveriges riksdag. Men framförallt blev Murén känd för att han 1859 grundade Gävle-Dala Järnväg, en av Sveriges första längre järnvägssträckor. Gävle-Dala Järnvägsaktiebolag blev framgångsrikt, och har genom sin fond GDJ-fonden skänkt en lång rad skulpturer till Gävle stad. 

Skulpturen är placerad i yttersta hörnet av länsmuseets tomt. Bron närmast järnvägen heter Murénbron och gatan därifrån söderut heter Muréngatan. På tomten tvärs över gatan låg tidigare Murénska badhuset med sina romerska bad och marmorinteriörer. Det revs på 1970-talet för att ge plats åt det  nya polishuset.
En kulturhistorisk skylt och skulptur av Pehr Murén på museets tomt.

Kulturhistorisk skyltning

Länsmuseet och Gävle kommun arbetar tillsammans med att skylta Gävles bebyggelse- och kulturhistoria. På museets tomt finns skyltar som berättar om Murénska badhuset och Länsmuseet. 

Sedan många år tillbaka arbetar Länsmuseet med informationsskyltar till kulturhistoriskt intressanta platse i Gävleborgs län. Arbetet sker i samarbete med bland andra Länsstyrelsen Gävleborg och länets kommuner.
Mer om Skyltade kulturmiljöer i länet »
En svart skylt med vit text framför länsmuseet.