Vem äger berättelserna?

Vilka berättelser förknippar vi med Järnriket och Hälsingegårdarna? Vems röster är det vi hör när vi lyssnar till historien? Känner du igen dig i berättelserna om vårt gemensamma kulturarv? Eller gör du det inte?

I ett gemensamt arbete, Vem äger berättelserna?, undersöker Arkiv Gävleborg, Hälsinglands museum och Länsmuseet Gävleborg länets kulturarvsberättelser på olika sätt. Vårt syfte är att skapa utrymme för nya berättelser.

Järnrikets och Hälsingegårdarnas berättelser har formats och fått legitimitet av tunga offentliga instanser i länet. Våra tre institutioner har också själva deltagit i utformningen av de stereotypa bilderna. I de avgränsade berättelserna går mycket av vår gemensamma historia förlorad.

När vi exempelvis skriver bort arbetarklassens existens och gör bilden av hälsingegårdarna fri från ideologisk eller politisk utveckling förlorar vi också värdet av människors kollektiva minnen. Hälsinglands sju världsarvsgårdar är alla från 1800-talets mitt, men inga berättelser knyter dem till tidens ekonomiska och industriella förvandling. På samma sätt kan bilden av Gästriklands folkrörelser kompliceras och ges fler ingångar än de som handlar om organiseringen i den tunga industrin.

Vi vill tillsammans med er hitta berättelser som överraskar. Berättelser som vi just nu tittar på är bland annat romernas kulturarv, klasskampen på landsbygden, järnframställningen i Hälsingland och världsarvets förhållande till industri och modernitet.
Kontaktpersoner:

Gunilla Stenberg, Hälsinglands museum 
gunilla.stenberg@halsinglandsmuseum.se

Ulla Ejemar, Arkiv Gävleborg
ulla.ejemar@arkivgavleborg.se

Ann Nilsén, Länsmuseet Gävleborg
ann.nilsen@xlm.se

Projektet Vem äger berättelserna? har genomförts med stöd av Region Gävleborg och Kulturrådet.

Logotyper för Region Gävleborg och Kulturrådet
Vältor, Strömsbruk 12 september 1953, Torsten Boström. Foto: Hilding Mickelsson, Hälsinglands museum.

Den industriella identiteten i skuggan av världsarvet

I studien Den industriella identiteten i skuggan av världsarvet har vi arbetat tillsammans med Anders Houltz, docent i teknikhistoria, som i sin studie fördjupar och nyanserar bilden av den industriella utvecklingen i framför allt Hälsingland och de kulturarvsberättelser som den har skapat.

Hälsingland har oftast förknippats med bönder, lin och stora gårdar men i verkligheten är industrihistorien både tydlig och tidigare här än i Gästrikland. I båda landskapen är det skogen som är förutsättningen för industrins framväxt, men på olika sätt.
Anders Houltz ger oss en ny bild av länets förflutna.

Ladda ned rapporten här
En ung kvinna blir spådd i handen av en romsk kvinna vid marknad på Kotorget i Hudiksvall 1950.Marknad på Kotorget i Hudiksvall 1950. Foto: Ur Hälsinglands museums samlingar.​

Romer och resande – traditionssamhällets attityder

I studien Romer och resande, traditionssamhällets attityder – några exempel från södra Norrland var syftet att undersöka hur synen på och attityden mot romer och resande fick sitt uttryck i traditionens majoritetssamhällen, i bondesamhället och brukssamhället. I studien har vi studerat befintlig historielitteratur, allra helst lokalhistoriska beskrivningar.

Ladda ned rapporten här
Kvinnor som krattar banvallen vid Askesta-Sandarne järnväg. Foto: Dibis Söderhamn.Kvinnor som krattar banvallen vid Askesta-Sandarne järnväg. Foto: Dibis Söderhamn.​

Vägg i vägg – relationen mellan jordbrukssamhälle och industrisamhälle

I studien Vägg i vägg – relationen mellan jordbrukssamhälle och industrisamhälle, exemplet Asta-Askesta har vi tillsammans med Maria Vallström, Fil. Dr. i etnologi, undersökt relationen mellan byn Asta och Askesta sågverkssamhälle.

Syftet har dels varit att uppmärksamma nya sammanhang och nya kunskaper med anknytning till världsarv Hälsingegårdar, dels att uppmärksamma industrisamhällets kulturarv i en region som är djupt präglad av det, för att öka möjligheterna till förankring och känsla av delaktighet i världsarvet.

Ladda ned rapporten här
Arbetare har ställt upp sig och blivit fotograferade vid Silfors sågverk i Alfta 1923.Arbetare vid Silfors sågverk 1923, ett av många sågverk som startades av bönder i Alfta. Foto: Ur Arkiv Gävleborgs samlingar.

Arbetarrörelsen på fel ställe?

I studien Arbetarrörelsen – på fel ställe? Några iakttagelser från Alfta, Hälsingland och Torsåker, Gästrikland har vi tittat på vilken plats arbetarrörelsens framväxt har tagit i kulturarvsberättelserna om Järnriket Gästrikland respektive Hälsingegårdarna. I studien har vi riktat ljuset mot arbetarrörelsen på landsbygden och sökt efter de ”socialistiska bönderna”.

Ladda ned rapporten här
Världsarvsgården Kristofers i JärvsöBild: Världsarvsgården Kristofers i Järvsö.

Diskursanalys av projekten Hälsingegårdar och Järnriket

I En diskursanalys av projekten Hälsingegårdar och Järnriket har Angelika Sjöstedt Landén, Fil. Dr. i etnologi, gjort en kritisk analys av innehållet i det material om Hälsingegårdar respektive Järnriket som vänder sig till besökare.
Hon har tittat på vad som inkluderas och exkluderas i beskrivningarna och historieskrivningen av Hälsingegårdar och Järnriket? D.v.s. vad ställs i förgrunden och vad som marginaliseras eller utesluts. Vilka tilltalas underförstått i beskrivningarna och i upplägget av materialet?
Och slutligen hur kan arbetet kan utvecklas ur pedagogiskt och praktiskt perspektiv?

Ladda ned rapporten här