Vi som arbetar med våra kroppar

Kvinna i arbetskläder som står framför en stor tvättmaskin.
Bild ur utställningen Vi som arbetar med våra kroppar

Om villkor. Om klass. Om värdighet.

På grund av coronapandemin har kroppsarbetande människor synts mer än någonsin. Och många av dem finns i frontlinjen på sjukhus, bussar, butiksgolv.

Sällan syns och hörs människor som arbetar med sina kroppar i det offentliga rummet. I medierna är det som om alla tillhörde medelklassen.

Initiativtagare och utställningsproducent Annica Carlsson Bergdahl och fotograf Elisabeth Ohlson har rest i Sverige, från Kiruna till Malmö och med flera nedslag i Gävletrakten. De har intervjuat, fotograferat och filmat 33 personer som arbetar med sina kroppar. I utställningen och boken (Carlsson Bokförlag) får deras röster i ord, ljud, film och fotografi ta plats.

Berättelserna och personporträtten i utställningen är angelägna vittnesmål från vår tids arbetarklassvardag. Vi får möta personer som berättar om sitt arbete. Om otrygga arbetsvillkor, bristande respekt och ohållbara strukturer. Men också om organisering, stolthet, arbetsgemenskap och känslan av att vara viktig för samhället.

Utan kroppsarbetarna stannar Sverige.

”Jag är glad varje gång jag ser en brandman. Han kan utföra sitt arbete tack vare att vi har tvättat hans utrustning. Hur ska läkaren kunna operera utan ren rock? Hotellstäderskan bädda rent om inte vi har tvättat lakanen? Vi tvättar skitiga arbetskläder men vi gör inget skitjobb. Vi levererar rena, prydliga kläder till alla våra viktiga samhällsfunktioner. Jag är stolt över jobbet vi utför!”
Khuanla Chalardyaem, tvättbiträde

Porträttbild. Kvinna i gröna sjukhusarbetskläder mot mörk bakgrund.
Malin undersköterska.

INFORMATION

Pedagogiskt material