Hälsingegårdar, ett UNESCO världsarv

Det som skiljer hälsingegårdarna från andra bondgårdar i Nordeuropa är de många välbevarade bostadshusen, där rummen är rikt dekorerade med väggmåleri och tapeter. Särskilt under perioden 1800 -1870 pågick en bygg- och inredningsboom som ledde till att en enda bondfamilj i Hälsingland kunde ha 10-15 inredda rum på sin gård. Ändå bodde hela familjen ofta bara i ett eller ett par rum. De andra användes enbart vid större fester som bröllop och begravningar.  

Hur kommer det sig att man just i Hälsingland byggde alla dessa gårdar? Vad vet vi om traditionen bakom de utsmyckade festsalarna och de rikt dekorerade förstukvistarna?  

Kanske var det den stora efterfrågan på virke som skogen gav och den omfattande linnehandeln som kring mitten av 1800-talet gav hälsingebönderna fler inkomstkällor än någonsin tidigare? Pengar som till stor del investerades i imponerande byggnader med dekorerade herrstugor och sängstugor.

Kanske var byggandet ett slags mode, ett sätt att framställa sig själv inför omvärlden. Kanske ville man likna varandra, tillhöra gruppen, snarare än att konkurrera och imponera. Det ”sanna” svaret på frågan ”varför byggde de så stort” kommer vi aldrig att få.

Även om ”hälsingegårdar” numera har blivit ett välkänt begrepp är det viktigt att komma ihåg att de kan se ut på många olika sätt. En hälsingegård måste varken vara stor eller röd. Den måste inte vara välbyggd, stolt eller stilsäker. Den måste inte ens vara välbevarad. En hälsingegård är inte en byggnad. En hälsingegård är ett hemman, brukat av en bonde som själv äger sin jord i landskapet Hälsingland. Och själva ordet ”hälsingegård” skapades i början av 1900-talet – inte av hälsingarna själva, utan av utomstående som ville beskriva något de tyckte var annorlunda.
 

Sveriges femtonde UNESCO världsarv

Söndagen den första juli 2012 blev sju hälsingegårdar inskrivna på UNESCOs världsarvslista under världsarvskommitténs årliga möte i St Petersburg. Hälsingegårdarna är Sveriges femtonde världsarv.

Sju gårdar i fyra kommuner ingår i Världsarv Hälsingegårdar:
  • Kristofers i Stene, Järvsö
  • Gästgivars i Vallsta, Arbrå
  • Jon-Lars i Långhed, Alfta
  • Pallars i Långhed, Alfta
  • Fågelsjö gammelgård (Bortomåa), Los
  • Bommars i Letsbo, Ljusdal
  • Erik-Anders i Asta, Söderala

Världsarvskommittén var enig om att hälsingegårdarna har enastående universellt värde. Hälsingegårdarna gör intryck, inte bara i Sverige utan i hela världen. De fyller en viktig lucka på världsarvslistan eftersom jordbrukets landskap och byggnader är underrepresenterat bland världsarven. 
Ett viktigt argument för inskrivningen på världsarvslistan var den stora mängd välbevarade gårdar som finns i Hälsingland. De sju gårdarna på listan får tillsammans representera alla dessa gårdar.  

Unescos världsarvslista kom till som ett sätt att skydda världens främsta natur- och kulturarv från förstörelse, särskilt i krigssituationer, men också att skapa förståelse mellan folk och länder. Det är alltså i första hand ett bevarande- och fredsprojekt. Listan består just nu av 802 kulturella världsarv, 197 naturvärldsarv och 32 blandade världsarv i totalt 163 stater. 

Upptäck alla världsarven på Unescos webbplats World Heritage
 

Tusen hälsingegårdar

Länsmuseet Gävleborg har arbetat med hälsingegårdarna på många olika sätt sedan 1970-talet. Under början av 2000-talet arbetade vi med en inventering, som omfattade mer än 1 000 särskilt välbevarade hälsingegårdar. Genom åren har vi arbetat mycket med byggnadsvårdsrådgivning till hälsingegårdsägare. Vi anlitas ofta för antikvarisk medverkan vid större renoveringsarbeten.

Idag arbetar vi främst med kunskapsspridning kring hälsingegårdarna genom bland annat föreläsningar och seminarier.

Läs mer om hälsingegårdar på www.halsingegardar.se 

Läs också mer om hälsingegårdarna på Länsmuseets byggnadsvårdsblogg.
Länk till byggnadsvårdsbloggen. 


Röda klassiska hälsingegårdar, kulturarv hos UNESCO - Länsmuseet Gävleborg

Hälsingegård, inredning, kulturarv hos UNESCO - Länsmuseet Gävleborg

Hälsingegård, inredning med målning, kulturarv hos UNESCO - Länsmuseet Gävleborg


Vit hälsingegård från år 1858, kulturarv hos UNESCO - Länsmuseet Gävleborg