Öppettider:
Måndag: Stängt
Tisdag, Torsdag, Fredag: kl. 11:00 - 17:00
Onsdag: kl. 11:00 - 20:00
Lördag, Söndag: kl. 12:00 - 16:00
Torsdag: kl. 11:00 - 17:00

Fri entré

Öppettider:
Måndag: Stängt
Tisdag, Torsdag, Fredag: kl. 11:00 - 17:00
Onsdag: kl. 11:00 - 20:00
Lördag, Söndag: kl. 12:00 - 16:00
Torsdag: kl. 11:00 - 17:00

Fri entré

Järnriket Gästrikland

Äldre järnbruk med masugn
Jädraås bruk, Sandvikens kommun.

Den tidiga järnhanteringen

Järnet har varit och är fortfarande viktigt för Gästrikland. Här har tillverkats järn i minst 2000 år. Det finns många spår i landskapet efter framställningen. Tydligt framträdande är järnbruk, gruvor och kolbottnar. Lämningar efter den allra första järnframställningen med så kallade blästplatser och kolningsgropar kan däremot vara svårare att se.

Under järnåldern gjordes järn för husbehov även om det också har framställts ett stort överskott. Järn var en viktig bytesvara med Mälardalen. Handeln gav ekonomiskt välstånd som syns genom rika föremål i gravarna från yngre järnålder.

Blästmunstycke och metallfynd från utgrävning
Blästmunstycke och metallfynd från Sörbygravfältet i Årsunda.

Bergsmännen

Bönder som arbetade med bergsbruk kom att kallas bergsmän. Flera bergsmän kunde äga och driva en hytta tillsammans. De utgjorde då ett hyttlag. Flera hyttlag inom ett begränsat område bildade små bergslag men har senare kommit att beteckna ett geografiskt område. Gästrikland ingår i Bergslagen där delar av Uppland, Dalarna, Västmanland och Värmland ingår.

Brukspatronerna

Under 1600-talet blev järnet en allt viktigare inkomstkälla och staten uppmuntrade etablerandet av järnbruk. En ny samhällsklass uppstod då bruken kom att ägas och drivas av brukspatroner med privat kapital.

Överskott av järn som handelsvara

Under medeltiden började järnet framställas i större skala. Masugnar användes vid tillverkningen och handeln med järn kunde då öka. Under 1300-talet exporterades nästan hälften av allt järn. De första järnbruken anlades för nästan 400 år sedan. På 1700-talet närmast fördubblades produktionen eftersom efterfrågan på stångjärn var stor, främst från England. Den svenska järnproduktionen var dominerande i Europa. Sverige hade rikligt med skog, malm av hög kvalité och vattenkraft.

Bruksdöden och ”överlevarna”

Teknisk utveckling och användandet av stenkol gjorde att flera länder kunde producera billigare järn i stora mängder. All flera bruk kom att ägas av samma ägare och tillverkningen koncentrerades till färre orter. Flera järnbruk lades ner i slutet av 1800-talet. Utvecklingen kom att orsaka begreppet ”den stora bruksdöden”. De bruk som överlevde utvecklades till större industrier. I dag har Sverige fortfarande stor export av järn, beroende på järnets höga kvalitet. Produktionen görs i dag av Sandvik AB och Ovako i Hofors.

svartvit bild av bruksmiljö med järntillverkning
husvägg av slaggsten
Husvägg av slaggsten i Forsbacka.