Fiskelägen och fiskarkapell
Längs kusten i Gävleborgs län finns ett rikt kulturarv kopplat till fisket och sjöfarten.
Bebyggelsen längs kusten i Gävleborgs län har mycket att berätta. Här finns levande fiskelägen med anor långt bakåt i tiden. Längs kusten finns även elva bevarade fiskarkapell och dessutom spår efter ytterligare minst tre kapellplatser där det inte längre finns kvar någon byggnad.
Fiskelägen längs länets kust
Längs länets kust finns en storslagen skärgård, uppsplittrad
i en mängd öar, holmar, skär och havsvikar. Kuststräckan, med sträckning från från Furuvik i Gästrikland till Ragvaldsnäs i norra Hälsingland, kallas ibland för Jungfrukusten.
Många av fiskelägena anlades under 1500- och 1600-talen som så kallade Gävlebohamnar. Fiskarna från Gävle hade ensamrätt till allt strömmingsfiske längs norrlandskusten vid den tiden. Fiskelägena bildade egna små samhällen och hade ofta ett kapell för gudstjänster.
I mitten av 1800-talet började allt fler fiskare bosätta sig året om i fiskelägena. Flertalet fiskelägen är välbevarade än idag och används både i sin ursprungliga funktion och som en plats att koppla av på. Under två somrar fotodokumenterade länsmuseet fiskelägen längs Jungfrukusten. Vi hoppas att fotografierna väcker ditt intresse att ta del av kustens rika kulturarv!
Ladda ner skriften i pdf-format:
Fiskelägen längs Jungfrukusten
Fiskarkapell
Länets fiskarkapell är av olika ålder och stil, men de har alla en gemensam grundutformning. Kapellen är ganska små och har ett antal kännetecken som återkommer i nästan alla kapell. Det gör att de är ganska lätta att känna igen. Kapellen ligger oftast isolerade och har därför inte förändrats särskilt mycket genom historien. De personer som genom tiderna har använt kapellen har tagit väl hand om dem. Fortfarande används kapellen för gudstjänster, dop och bröllop. De är även omtyckta besöksmål sommartid.
Länsmuseet Gävleborg har under flera år varit delaktiga i ett omfattande projekt med syftet att öka kunskapen om fiskarkapellen i Gästrikland och Hälsingland. Projektet har varit ett samarbete mellan Hälsinglands museum, Länsmuseet Gävleborg, Svenska kyrkan, Länsstyrelsen Gävleborg och kapellvärdar.
Inom projektet har undersökningar gjorts av träprover från kapellen. De visar att Norrlandskustens två hittills äldsta kända bevarade fiskarkapell finns i Hälsingland. Det ena är Bålsö kapell som uppfördes av virke fällt under vinterhalvåret 1603–1604. Det andra är Storjungfruns kapell, vars timmer avverkades våren 1617 och våren 1618. Byggnaderna uppfördes sannolikt åren därefter. Dessutom visar prover från sittbänkarna i Storjungfruns kapell att de är lika gamla som byggnaden. Det innebär att kapellbesökarna har suttit på samma bänkar i över 390 år!
Projektet resulterade 2016 i en bok om fiskarkapellen, Fiskarkapell i Gästrikland och Hälsingland.
Museets arbete med att dokumentera bevarade och försvunna fiskarkapell gick därefter vidare till Medelpad och Ångermanland – 2021 utgavs boken Fiskarkapell i Medelpad och Ångermanland.