Innehåll
Bruket fick privilegier 1671 och tillhörde familjen Behm i nästan 100 år. Det förekom kvinnliga brukspatroner på några av bruken i Gästrikland. Brita Behm, även kallad Järn-Brita, styrde Axmar bruk i nästan 60 år. Bruket drabbades hårt vid rysshärjningarna 1721, men byggdes snart upp igen efter branden.
I mitten av 1800-talet flyttades verksamheten österut till hamnen. Den hytta vi kan se idag är från 1860-talet. Då uppfördes ett nytt stort järnbruk med masugn, smedja och valsverk – en för sin tid mycket modern anläggning. Men teknikutvecklingen var snabb under slutet av 1800-talet, järnverket blev hopplöst föråldrat och lades ned 1927. På 1940-talet användes hyttan en tid för tjärframställning.
Till bruket hörde flera byggnader. Nämnas kan herrgården som kallades Slottet, en äldre huvudbyggnad och ett växthus. De båda herrgårdarna är numera borta men den omgivande parken med gamla träd, lusthuset på en udde i bruksdammen och det före detta växthuset finns fortfarande kvar.
I vattnet utanför bruket finns en kulturmiljö av annan typ än den på land. Här finns ett stort antal vrak efter pråmar och segelfartyg, men även andra lämningar som tackjärn och stångjärn som tappats i vattnet vid omlastningarna. Det mesta ligger mycket grunt och kan ses från ytan vid klar sikt. Allt detta berättar om sjöfartens betydelse för bruket. Malmen och andra råvaror fraktades hit med båt – och allt färdigt järn skeppades ut. Under den första tiden kunde fartygen lägga till vid kaj för lastning och lossning. Senare, i takt med att båtarna blev större och då landhöjningen gjorde hamnen grundare, övergick man till att ankra upp ute i fjärden och frakta ut järnet på pråmar.
Bilder
Axmar under ytan
I havet utanför Axmar bruk finns en fascinerande undervattensvärld
Under ytan i den grunda skärgården finns ett helt bibliotek av skeppsvrak. Den som tittar noga kan läsa en 300-årig historia om järnbruket – berättad av redare, skeppsbyggare och sjömän.
Här finns också en speciell undervattensnatur, skapad i mötet mellan sött och salt vatten, och mer artrik och vacker än du tror.
Mycket ligger grunt och kan ses från ytan. Så oavsett om du paddlar, snorklar eller är sportdykare, följ med på en rundtur och upplev hur gästrikekusten ser ut i grund och botten.
Axmar förr och nu
I Axmar bruk har det hänt mycket under åren. Ta en titt in i historien och se hur bruket såg ut innan de stora omdaningarna på 1860-talet.
Axmar bruks trädgårdar
Axmar bruk grundades under 1670-talet och utgör Gästriklands enda kulturreservat. I reservatet ingår bland annat järnbruket, parkområdet och resterna efter trädgårdarna.
De gamla huvudbyggnaderna med bland annat en herrgård är numera rivna och bruksmiljön domineras av den engelska parken med stora lövträd, slingrande gångar och lusthuset som ligger på en holme i bruksdammen. Den äldsta herrgården i området har legat nordöst om dammen.
Trädgård och arkeologi
Om det fanns växter och odlingar under den första tiden vet vi inte. Kartor från början av 1800-talet visar bland annat att det fanns en gårdsplan söder om herrgården. Planen var omgiven av staket och en rad med träd. Norr om huset fanns ytor för grönsaksodlingar och fruktträd. Odlingsytor för potatis fanns exempelvis öster om herrgården. Vid en arkeologisk undersökning år 2016 hittades även flera generationer av trädgårdsgångar som haft i stort sett samma placering framför byggnaden.
Den äldsta gången daterades då ett mynt från 1670 hittades på denna. Beläggningen på gångarna har varierat under åren. Den äldsta utgjordes av mörkt grus, de yngre av ljus sand men även av mörk skiffer.
Slottet och växthuset
Den yngre herrgården, det så kallade Slottet, uppfördes först under 1800-talets andra hälft. Det var en stor byggnad som låg direkt sydöst om bruksdammen, med en stor grusplan i förgrunden och planterade rundlar vid kortsidorna.
Vid samma tid byggdes också ett växthus med tillhörande trädgårdsmästarbostad. Mittendelen av byggnaden utgjordes av växthusrummet. Där har funnits så väl skuggramar som luckor till skydd för kylan. Växthuset värmdes upp med hjälp av en kakelugn och golvet var byggt av tegel med rörledningar under. Trädgårdsgångarna har delat växthusträdgården i fem olika kvarter. Ingången till trädgården har varit väster om den äldre huvudbyggnaden. Vid den arkeologiska undersökningen hittades också stenskodda hål efter grindstolpar som stått på båda sidor om gången.
Odling för avsalu
Växthusträdgården har varit en tydlig nyttoträdgård. Här har odlats bland annat fruktträd, bärbuskar och grönsaker. Man har inte bara odlat för brukets behov utan även till avsalu. Kanske har en del av skörden fraktats med båt och sålts på marknad i exempelvis Gävle.
Trädgården idag
I området vid växthuset finns idag flera träd, buskar, perenner och lökväxter som kan ha planterats redan vid anläggandet av trädgården. Framför byggnaden växer till exempel en rad med tre äppelträd som troligen finns kvar sedan denna tid.