Ortens långa industrihistoria har lämnat tydliga spår överallt. På Storgatan intill industriområdet finns en av Hofors bruks arbetarkaserner från 1870-talet bevarad och iordningställd som hembygdsgård. Här kan du se hur det kan ha sett ut hemma hos en bruksarbetarfamilj ända från slutet av 1800-talet och fram till 1980-talet.
Här finns också hembygdsföreningens samlingar, utställningar om bygdens historia och en stor samling fotografier. Nämnas kan även minnesrummet över Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot, Kerstin Hesselgren, som föddes i Hofors 1872.
SKF köpte Hofors bruk 1916. Arkitekten Cyrillus Johansson fick uppdraget att rita nya bruksbostäder eftersom boendestandarden behövde förbättras. De första husen byggdes på Synargatan. De påminde om de tidigare arbetarkasernerna men de nya bostäderna gjordes mer privata.
Under nästa etapp, åren 1918-1921, byggdes sammanlagt 35 arbetar- och tjänstemannabostäder runt Östra och Västra Parkgatan, Bergsgatan och Skolgatan. Nu utvecklades boendet avsevärt, tanken om det egna hemmet och ökad social standard var ledorden. Den arkitektoniska stilen är nyklassicism – 1920-talets modestil. Området är planerat som en trädgårdsstad med engelska förebilder. Den öppna parkytan Kilen i mitten, med sina träd och buskar, var samlingspunkten för alla barn i kvarteren.
SKF uppförde fyra hyreshus längs Synargatan 1952. De ser inte mycket ut för världen, men är faktiskt något av ett experiment. De är byggda av prefabricerade betongelement vilket var ett helt nytt sätt att bygga. Det var först under miljonprogrammet i mitten av 1960-talet som elementbyggandet slog igenom på allvar.
Bilder
