Brukens trädgårdar

Svartvit foto av trädgård och orangeri.
Orangeriet i Gysinge.

Snirklande gångar och vackra blickfång

Ofta hade bruksarbetarna egna odlingar då det i lönen även ingick en bit mark. Arbetarnas löner betalades då i forma av matvaror och utsäde. Bruken fungerade ofta som självhushållande samhällen. Man bedrev både skogsbruk och jordbruk.

Bruksägarna ville bo ståndsmässigt och runt flertalet av bruksområdena anlades också både parker och nyttoträdgårdar. Om ägaren till bruket däremot inte bodde permanent på platsen anlades i regel ingen representativ trädgård. Ända fram till mitten av 1800-talet köptes större delen av de växter som planterades utomlands. Det var till exempel vanligt med en landskapsliknande engelsk park. Där fanns snirklande gångar och vackra blickfång, kanske i form av lusthus och grävda bäckar. Träd och buskar planterades i grupper och fick sedan växa fritt för att ge ett naturligt intryck. Om det fanns prydnadsträdgårdar så fungerade de som platser för samvaro och förströelse. Där fanns sittplatser och ofta bersåer. De var mera geometriskt utformade och kunde vara kantade av alléer.

svartvit foto av kålodning och arbetarbostäder år 1900
Kålodling och arbetarbostäder i Gysinge år 1900.

Nyttoträdgårdar med orangerier och växthus

Man ville både äta och bjuda på passande och representativ mat. De grönsaker och frukter man ville äta måste man också odla. Det var därför viktigt att det fanns duktiga trädgårdsmästare på bruket. Vid flera av de större bruken fanns även orangerier eller växthus. Det var också vanligt att under sommaren pryda sina terrasser till exempel med citrusträd och agaveplantor. Under vintern förvarades de exotiska växterna i orangeriet. Under början av 1800-talet fick potatisen sitt stora genomslag och odlingarna flyttades från trädgårdarna till åkrarna. Potatisen blev allt viktigare stapelföda. Man lärde sig dessutom att tillverka brännvin av potatis och det finns även bruk som hade egna brännerier.

planritning över gysinge år 1758
Plan över Gysinge år 1758.

Axmar bruks trädgårdar

Trädgårdarna vid Axmarbruk

Axmar bruk grundades under 1670-talet och utgör Gästriklands enda kulturreservat. I reservatet ingår bland annat järnbruket, parkområdet och resterna efter trädgårdarna.

De gamla huvudbyggnaderna med bland annat en herrgård är numera rivna och bruksmiljön domineras av den engelska parken med stora lövträd, slingrande gångar och lusthuset som ligger på en holme i bruksdammen. Den äldsta herrgården i området har legat nordöst om dammen.

Trädgård och arkeologi

Om det fanns växter och odlingar under den första tiden vet vi inte. Kartor från början av 1800-talet visar bland annat att det fanns en gårdsplan söder om herrgården. Planen var omgiven av staket och en rad med träd. Norr om huset fanns ytor för grönsaksodlingar och fruktträd. Odlingsytor för potatis fanns exempelvis öster om herrgården. Vid en arkeologisk undersökning år 2016 hittades även flera generationer av trädgårdsgångar som haft i stort sett samma placering framför byggnaden.

Den äldsta gången daterades då ett mynt från 1670 hittades på denna. Beläggningen på gångarna har varierat under åren. Den äldsta utgjordes av mörkt grus, de yngre av ljus sand men även av mörk skiffer.

kvinna i arbetsbyxor sitter i grop och gör arkeologisk undersökning
Arkeologisk undersökning av växthusträdgården.

Slottet och växthuset

Den yngre herrgården, det så kallade Slottet, uppfördes först under 1800-talets andra hälft. Det var en stor byggnad som låg direkt sydöst om bruksdammen, med en stor grusplan i förgrunden och planterade rundlar vid kortsidorna.

Vid samma tid byggdes också ett växthus med tillhörande trädgårdsmästarbostad. Mittendelen av byggnaden utgjordes av växthusrummet. Där har funnits så väl skuggramar som luckor till skydd för kylan. Växthuset värmdes upp med hjälp av en kakelugn och golvet var byggt av tegel med rörledningar under. Trädgårdsgångarna har delat växthusträdgården i fem olika kvarter. Ingången till trädgården har varit väster om den äldre huvudbyggnaden. Vid den arkeologiska undersökningen hittades också stenskodda hål efter grindstolpar som stått på båda sidor om gången.

Odling för avsalu

Växthusträdgården har varit en tydlig nyttoträdgård. Här har odlats bland annat fruktträd, bärbuskar och grönsaker. Man har inte bara odlat för brukets behov utan även till avsalu. Kanske har en del av skörden fraktats med båt och sålts på marknad i exempelvis Gävle.

svartvitt foto av växthusträdgård
Växthusträdgården. Till vänster i bild syns växthuset med den då inglasade delen i mitten. Foto från år 1879.

Trädgården idag

I området vid växthuset finns idag flera träd, buskar, perenner och lökväxter som kan ha planterats redan vid anläggandet av trädgården. Framför byggnaden växer till exempel en rad med tre äppelträd som troligen finns kvar sedan denna tid.     

Dela sidan med andra
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn
Dela på email
Email
Dela sidan med andra
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn
Dela på email
Email