Samernas historia

stenparti med pinnar och träd
Lappkyrkan i Bergsjö socken, Nordanstigs kommun.

En gömd historia

Gästrikland och Hälsingland har en lång samisk historia som är nästan helt okänd. Hjälp oss att finna spåren efter länets samiska kulturarv!

Samernas historia i Gästrikland och Hälsingland

Sedan lång tid tillbaka har Gästrikland och Hälsingland haft en samisk befolkning. Ännu in på 1900-talet har fjällsamer årstidsvandrat hit med sina renar, och tidigare har skogs-samer och ”sockenlappar” varit en naturlig del av samhället. Men trots detta är länets samiska historia till stora delar okänd.

Vi vet dock att det finns mycket kunskap ute i länet som inte är nedtecknad. Känner ni till samiska ortnamn, berättelser och platser som kan kopplas till det samiska kulturarvet? Ta kontakt med oss.

Hjälp oss finna spåren efter en spårlös historia!

Kontakta oss:
Maria Björck, antikvarie/avdelningschef Kulturmiljö
maria.bjorck@xlm.se   026-65 56 45 
Inga Blennå, antikvarie
inga.blenna@xlm.se   026-65 56 73

milstolpe och busshållplats vid väg märkt lappåsen zoon 71
Platsnamn berättar om samernas historia.

Arkeologisk undersökning av sockenlappbostället utanför Järvsö

Länsmuseet Gävleborg, Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum och Stene byaförening har gjort en arkeologisk undersökning av ett sockenlappboställe utanför Järvsö i Hälsingland finansierat av Länsstyrelsen Gävleborg. 

Vid första anblicken ser platsen ut som en vanlig torplämning, men fyndmaterialet visar tydligt att det är samer som bott här i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet. De ben som hittades är från får/get och nöt, men det fanns även ben av häst och björn. Detta är en direkt koppling till sockenlappens arbetsuppgifter som hästslaktare och rovdjursjägare.

Det mest spännande fyndet som gjordes är ett hänge i kopparlegering som har hört till en trumma. På den tiden var det förbjudet att använda samiska trummor. Fyndet kan tolkas som att familjen trotsat förbudet. Undersökningen visar tydligt att arkeologin är ett viktigt komplement till de historiska källorna.

arkeologer arbetar vid uppmonterat skyddande tak
Undersökning av Lappatäkten i Järvsö socken, Ljusdals kommun.

OHTSEDIDH
Samiska kulturyttringar i Mellansverige

Sedan lång tid har det funnits en samisk befolkning i Dalarna, Gävleborgs och Västmanlands län. I arkiv och i folktradition framskymtar en grupp människor som lever lite vid sidan av, men ändå i symbios med, det omgivande samhället. Trots att källorna är många vet vi väldigt lite om den samiska kulturhistorien i regionen.

Det finns inte bara en samisk historia: Fjällsamernas säsongsvistelser, sockenlappar, skogssamiska näringar samt samer på tillfälliga besök är skilda företeelser som avsätter olika spår i såväl arkiven som i det faktiska landskapet. Vilka var dessa sydliga samer och hur yttrar sig deras kulturarv?

Projektet syftar till att synliggöra samt sprida kunskap om en minoritets kulturarv, därmed också skydda de fysiska spåren i landskapet. Projektet söker därför inte bara spår efter samer i det förflutna utan också det samiska kulturarvet och identiteten i samtiden.

Projektet är ett samarbete mellan de tre länsmuseerna i Dalarna, Gävleborg och Västmanland samt Gaaltije, Sydsamisk kulturcentrum.

Projektet stöds av Statens kulturråd, Landstinget Dalarna, Region Gävleborg och Region Västmanland.

Samernas nationaldag


Den 6 februari firas samernas nationaldag.
Samernas nationaldag är gemensam för alla samer oavsett om de bor i Sverige, Norge, Finland eller Ryssland. Det är en dag som uppmärksammas med aktiviteter och kulturarrangemang på olika håll.