Museets byggnad och tomt
Byggnaden
Byggnadens historia
Länsmuseet Gävleborg öppnades 1940 och hette då Gävle Museum. Det kom till genom en donation från Antonie Rettig, som testamenterade en del av tillgångarna efter sig och maken John Rettig, till ett museum.
Sven Wranér var stadsarkitekt i Gävle 1933–1959 och har ritat museibyggnaden.
Länsmuseet ligger nära den tidigare hamnen, där stora segelfartyg låg i väntan på sina resor ut i världen. På länsmuseets tomt fanns tidigare en segelduksfabrik. Snett över ån låg förr Norra Varvet.
I oktober 1938 lades den första grundstenen. Byggandet gick snabbt och i april 1939 hade man taklagsfest. Att andra världskriget bröt ut tycks inte ha påverkat bygget.
Philibert Humbla blir museets förste chef och han har mycket att stå i. Så här skriver han: ”Man är museiman sju dagar i veckan, fältarbetare sju dagar i veckan, konsulent åt hembygdsföreningen sju dagar i veckan och vaktmästare sex dagar i veckan, så veckan borde ha tjugosju dagar.”
Mönstermurning i fasad
Balkongräcken
Konstnär: Sven Wranér (1894–1965)
I Sven Wranérs smidda balkongräcke ovanför entrén syns ett G för Gävle stad, omgärdat av stiliserade fiskar och segelfartyg. I räcket ovanför västra flygelns dörr, den tidigare intendentbostaden, syns båtar, vågor och fåglar. På granitbalkongens platta ovan huvudentrén läses följande inskription: ”Museum gåva av John och Antonie Rettig till Gefle Stad”.
Snöfrid
Konstnär: Stig Blomberg (1901–1970)
I reliefen ovanför museets entré sitter en pojke vid rodret i en båt. Längst fram i fören står en huldra med utbredda armar, stort utslaget hår och fladdrande mantel. Pojken ser på huldran, men huldran ser framåt. Hon visar pojken vägen undan livets faror. Men det är han själv som sitter vid rodret.
När keramikföretaget Bo Fajans i Gävle fyllde 75 år 1949 anlitades Stig Blomberg som formgivare. Viktor Rydbergs dikt Snöfrid ligger till grund för konstnärens motivval. Stig Blombergs första idéskisser till Snöfrid, i färgad gips, finns i muséets samlingar. Signerad ”Stig Blomberg, skiss till Gefle museum 1939”.
Neonskylt
Skylten sattes upp på fasaden 3 maj 2006 och ersatte då en skylt där det stod Gävle Museum. ”Den här ska lysa som en ledstjärna när man kommer från järnvägen”. Tillverkaren, PK Neon, spådde då en renässans för neonskyltar.
Neonskyltar – lysande kulturhistoria
Byggnadsantikvarie Daniel Olsson
Vid mitten av 1900-talet skulle varje företag med självaktning ha sitt namn upplyst med neonbokstäver på fasaden, så även i Edsbyn. Att beställa en specialtillverkad neonskylt innebar en stor investering för den enskilde företagaren, vilket gör att skyltarna ger en bild av den framtidsoptimism som rådde vid denna tid i Sverige.
Sedan neonskyltarnas storhetstid på 1950-talet har många skyltar försvunnit, men ännu finns ett antal kvar i länet som därigenom utgör en del av vår moderna kulturhistoria.
Se dig om i Gävle centrum efter lysande gula lejon, kringlor, biografentréer och alla vanliga textskyltar som lyser upp vår vardag.
Skulpturer
Lokes straff
Skulptur i brons, tillverkad 1908
Konstnär: Ida Matton (1863–1940)
Lokes muskler är spända och svällande, han tar spjärn så tårna gör gropar i stenen, och han vrider sin blick i skräck mot den hotande ormen. Hela kroppen tycks värja sig mot ormens gift. Den obekväma ställningen visar hur smärtan redan vrider sig inne i Lokes kropp.
Loke är en central gestalt i nordisk mytologi. Han lurar den godsinte Balder i döden. Hans straff blev att vara bunden i en grotta med ormens etter ständigt droppande över sig. Motivet var omtyckt under 1800-talet, och Ida Matton tog under sin tid i Paris till sig den franska symbolismens starka känslouttryck. Konstnären som växte upp i Gävle har många av sina verk placerade i staden. Bland annat Gustav Vasa i Kvarnparken och Karolina Själander i Rådhusesplanaden.
Skulpturen Lokes straff finns även i vit marmor, placerad utanför Stockholms stadshus i en grotta som vetter ner mot vattnet. Den beställdes av Stadshusets arkitekt Ragnar Östberg och är daterad 1923.
Gåva av Emil A Matton 1938. En tidigare skiss gjordes 1898, och ett par skisser i terrakotta finns i museets samlingar.
Pehr Murén
Skulptur, 1951
Konstnär: Nils Möllerberg (1892–1954)
Iklädd bonjour, en dräkt för förmiddagsvisiter, poserar Pehr Murén med hög hatt och käpp. Han står elegant med ena foten en aning lyft och blicken fäst i fjärran. Skulpturen visar en framgångsrik man som hade ett stort inflytande som industriman och donator, och som politiker både i Gävle och i Sveriges riksdag. Men framförallt blev Murén känd för att han 1859 grundade Gävle-Dala Järnväg, en av Sveriges första längre järnvägssträckor. Gävle-Dala Järnvägsaktiebolag blev framgångsrikt, och har genom sin fond GDJ-fonden skänkt en lång rad skulpturer till Gävle stad.
Skulpturen är placerad i yttersta hörnet av länsmuseets tomt. Bron närmast järnvägen heter Murénbron och gatan därifrån söderut heter Muréngatan. På tomten tvärs över gatan låg tidigare Murénska badhuset med sina romerska bad och marmorinteriörer. Det revs på 1970-talet för att ge plats åt det nya polishuset.
Apeiron
Skulptur i rostfritt stål, 2001
Konstnär: Hans Limbus (1944–2022)
Konstnären Hans Tjörneryd är från Gävle och heter numera Hans Limbus. Apeiron är 230 cm hög och inköptes från konstnären och placerades med denne som rådgivare utanför museet.
Skulpturen är en variant av hans space sticks som han arbetade med under lång tid. Idén om space sticks går tillbaka på schamanistisk tro och på den tyske konstnären Joseph Beuys arbeten i samma anda. Limbus space sticks knyter samman jord och luft och markerar samtidigt en plats som Limbus undersökt och arbetat med. Tidigare har konstnären arbetat med space sticks av trä som han målat i skarpa färger. Här har han använt putsat stål som ger en spegeleffekt så att det ser ut som det uppstår en glipa i en annan dimension. Limbus har placerat liknande verk på andra platser och tillsammans är det tänkt att de skall kommunicera med varandra.
Milstolpe
Kulturhistorisk skyltning
Länsmuseet och Gävle kommun arbetar tillsammans med att skylta Gävles bebyggelse- och kulturhistoria. På museets tomt finns skyltar som berättar om Murénska badhuset och Länsmuseet.
Sedan många år tillbaka arbetar Länsmuseet med informationsskyltar till kulturhistoriskt intressanta platse i Gävleborgs län. Arbetet sker i samarbete med bland andra Länsstyrelsen Gävleborg och länets kommuner.
Mer om Skyltade kulturmiljöer i länet »
I trädgården
Odla i pallkrage
Under sommarsäsong upplåter vi en del av museitomten till odling i pallkragar Odlingarna blir en välbesökt prunkande oas mitt i stan.
Titta gärna in på Facebookgruppen Odla med Länsmuseet Gävleborg »
Äppelträden
Den lilla stugan
Stugan kommer att ha öppet:
Tisdag-fredag 11:00 – 16:30
Lördag-söndag 12:00 – 15:30
Måndag stängt