Platsens betydelse och tidigare kyrkor

I äldre tid var Valbo en centralbygd i Gästrikland. Redan under 1000-talets första hälft restes flera runstenar med kristen text i denna socken och en av dessa står numera vid kyrkan. Det var därför naturligt att en av land­skapets första kyrkor byggdes i Valbo. Troligen var det en träbyggnad, men vi vet inte hur den såg ut. Den första stenkyrkan på platsen uppfördes sannolikt under 1100-talet, vilket kan ha varit den första stenkyrkan i Gästrikland. Vid en renovering i Valbo kyrka i mitten av 1950-talet genomfördes en arkeologisk undersökning under den nuvarande kyrkans golv som träffade på resterna av denna kyrkas grundläggning. Den var betydligt mindre än dagens kyrka och försedd med en absid mot öster, det vill säga en halvrund avslutning av koret. Till den medeltida kyrkan hörde en prästgård som låg vid Vall, cirka 500 meter öster om den nuvarande kyrkan, och på denna plats genomfördes en stor arkeologisk undersökning på 1980-talet.

Den nuvarande kyrkan

De äldsta delarna av den nuvarande kyrkan byggdes i slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet. De utgörs av koret och kyrkans östra del. Från denna tid härstammar även det äldsta kända skriftliga belägget för namnet Valbo, då platsen omtalas i text första gången år 1302. Enligt traditionen försågs kyrkan med tegelvalv samt ett vapenhus under ärkebiskop Jöns Bengtsson Oxenstiernas tid. Han var ärkebiskop under perioden 1448-1467.

Under 1700-talet genomgick kyrkan en rad förändringar då den förlängdes och försågs med den nuvarande sakristian och tornet. Nästa större ombyggnad ägde rum 1889 efter ett förslag av arkitekt Carl Axel Ekholm i Uppsala och då revs bland annat det medeltida vapenhuset. Sannolikt användes den medel­tida kyrkporten som vapenhusets port ända fram till denna ombyggnad.

Kyrkporten

Den bevarade kyrkporten är till­verkad av tre grova furu­plankor, varav två kommer från samma trädstam. En årsringsdatering av kyrk­dörrens virke har visat att det slutade växa under perioden 1450–1550, men mest sanno­likt i början av denna tids­period. Mycket tyder därför på att den bevarade kyrk­porten tillverkades till bygget av kyrkans vapenhus kring 1400-talets mitt. Porten är således troligen jämngammal med Gävle stad.

De kraftiga järnbeslagen på dörrens framsida är dock ännu äldre. Konst­historiker Lennart Karlsson (1933–2014) som var verksam vid Statens historiska museum i Stock­holm, har i sitt stora bokverk Medieval ironwork in Sweden daterat Valboportens järnbeslag till 1200-talet. Dessa har sanno­likt åter­använts när den nuvarande dörren tillverkades. Järnbeslagens ändar med gapande djurhuvuden för tankarna till vikingatidens bildvärld. Förutom dessa finns flera inrist­ningar på porten bland annat i form av ett armborst.

Kyrkdörren kom via Gästriklands kulturhistoriska förening till Gävle museum, sedermera Länsmuseet Gävleborg, och från museets invigning 1940 visades den i en särskild sal för kyrklig och folklig konst med en rad andra äldre kyrkliga föremål. Den har därefter ingått i flera olika ut­ställ­ningar i museet och från 2024 har kyrkdörren fått en ny central placering i museets entréhall.

Lästips

Broberg, Anders. 1996. En medeltida prästgård vid Vall. Riksantikvarieämbetet.

Gästriklands kulturhistoriska förening. Valbo kyrka år 1956. En minnesskrift till återinvigningen den 1 april 1956.

Humbla, Philibert. ”Valbo i Gävle museum.” I: Utanvessarn 1941. Valbo hembygdsförening.

Karlsson, Lennart. 1988. Medieval ironwork in Sweden.

Kilström, Bengt Ingmar. 1967. Valbo kyrka. Kyrkobeskrivning.

Törnquist, Algot. ”Ur Valbo kyrkas 650-åriga historia.” I: Utanvessarn 1944. Valbo hembygdsförening.