Galjonsfiguren – ständigt vaken och framåtblickande – fungerade symboliskt som skeppets skyddande öga. När skepp och besättning befann sig i kompakt mörker, tät dimma eller våldsamma stormar skulle de veta att de ändå färdades tryggt mot nästa hamn.

Galjonsfigurer och andra skeppsdekorationer har fyllt olika funktioner i olika sammanhang och under olika tidsperioder. Med hjälp av utsmyckningen kunde till exempel skeppets namn eller geografiska hemvist förmedlas. Via dekorativa lejon och kungar kunde politisk makt manifesterades. En avbildning av havsguden Neptun var istället tänkt att tämja havets krafter.

Handelsfartygen, som ökade i antal under 1800-talet, kunde i stället dekoreras med porträtt av redare eller redarens familjemedlemmar. Ofta smög sig symbolbärande detaljer in i bilderna, som specifika blommor eller psalm- och plånböcker.

Skagensamlingen 

De flesta av utställningens föremål utgörs av delar från den så kallade Skagensamlingen: en av norra Europas största samlingar av galjonsfigurer och galjonsornament. Dekorationerna har alla utgjort en del av ett skepp som förlist utanför Skagen, de flesta mellan cirka 1850 och 1910.

Via fotografen Ola Torkelssons suggestiva bilder kommer vi samtidigt så nära vissa föremål att vi blir medvetna om detaljer ögat annars inte skulle uppfatta.

Utställningens största galjonsfigur – Cuthona – tillhör museets egna samlingar, liksom akterspegelsmedaljongen från Gävles mest kända brigg: Gerda.  

Galjonsfigurernas berättelser

Oavsett ursprung bär samtliga föremål på flera lager av berättelser. Vissa börjar med bildhuggarens arbete för att sedan röra sig över hav och mellan länder. Andra berättelser visar på relationen mellan besättning och galjonsfigur. Samtliga föremål har varit med om mer eller mindre dramatiska förlisningar där dekorationerna till slut skilts från sitt skepp för att sedan – som strand- eller havsbottensfynd – återupplivas i magasin och utställningsrum där de fylls med nya berättelser och tilldelas nya funktioner.

Välkomna in under ytan!