Öppettider:
Måndag: Stängt
Tisdag, Onsdag, Torsdag, Fredag: kl. 11:00 - 17:00
Lördag, Söndag: kl. 12:00 - 16:00
Tisdag: kl. 11:00 - 17:00

Fri entré

Öppettider:
Måndag: Stängt
Tisdag, Onsdag, Torsdag, Fredag: kl. 11:00 - 17:00
Lördag, Söndag: kl. 12:00 - 16:00
Tisdag: kl. 11:00 - 17:00

Fri entré

Valbo – tusen år av kyrkohistoria

Valbo kyrka, 1933. Foto: Gustaf Wilh. Reimers.
Valbo kyrka, 1933. Foto: Gustaf Wilh. Reimers.

I länsmuseets entréhall finns en ålderdomlig bågformad trädörr med framsidan täckt av slingrande järnbeslag med ändar formade som
djurhuvuden. I över 400 år fungerade den troligen som kyrkport till Valbo kyrka. Som ett unikt föremål kan denna port berätta mycket om medeltiden och ge ledtrådar till vår kännedom om en av Gästriklands allra äldsta kyrkplatser.

 

Platsens betydelse och tidigare kyrkor

I äldre tid var Valbo en centralbygd i Gästrikland. Redan under 1000-talets första hälft restes flera runstenar med kristen text i denna socken och en av dessa står numera vid kyrkan. Det var därför naturligt att en av landskapets första kyrkor byggdes i Valbo. Troligen var det en träbyggnad, men vi vet inte hur den såg ut. Den första stenkyrkan på platsen uppfördes sannolikt under 1100-talet, vilket kan ha varit den första stenkyrkan i Gästrikland. Vid en renovering i Valbo kyrka i mitten av 1950-talet genomfördes en arkeologisk undersökning under
den nuvarande kyrkans golv som träffade på resterna av denna kyrkas grundläggning. Den var betydligt mindre än dagens kyrka och försedd med en absid mot öster, det vill säga en halvrund avslutning av koret. Till den medeltida kyrkan hörde en prästgård som låg vid Vall, cirka 500 meter öster om den
nuvarande kyrkan, och på denna plats genomfördes en stor arkeologisk undersökning på 1980-talet.

 

Den nuvarande kyrkan

De äldsta delarna av den nuvarande kyrkan byggdes i slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet. De utgörs av koret och kyrkans östra del. Från denna tid härstammar även det äldsta kända skriftliga belägget för namnet Valbo, då platsen omtalas i text första gången år 1302. Enligt traditionen försågs kyrkan
med tegelvalv samt ett vapenhus under ärkebiskop Jöns Bengtsson Oxenstiernas tid. Han var ärkebiskop under perioden 1448-1467. Under 1700-talet genomgick kyrkan en rad förändringar då den förlängdes och försågs med den nuvarande sakristian och tornet. Nästa större ombyggnad ägde rum 1889 efter ett förslag av arkitekt Carl Axel Ekholm i Uppsala och då revs bland annat det medeltida vapenhuset. Sannolikt användes den medeltida kyrkporten som vapenhusets port ända fram till denna ombyggnad.

Information